Att drabbas av psykisk ohälsa är ingenting ovanligt. De flesta människor har erfarenhet av psykiska besvär, för egen del eller i sin nära omgivning.
Mår du psykiskt dåligt finns det alltid hjälp att få. Barn och ungdomar upp till 18 år söker ofta stöd och vård på andra ställen än vuxna.
Genom 1177.se får du bra information om olika psykiska diagnoser och kriser i livet. Här kan du även se var du kan söka vård och stöd i Norrbotten för lätta, allvarliga och akuta psykiska problem.
Du kan alltid ringa 1177 för att få råd och stöd.
Vid akuta psykiska problem kan du alltid ringa 112.
Visste du att man kan påverka hur man mår genom att välja vad man lägger sin tid på? Precis som det finns en tallriksmodell för maten, finns det en mental tallriksmodell som beskriver hjärnans grundläggande behov.
Vad ingår i den – och hur kan vi hitta balans? Hur kan vi stötta unga att skapa en vardag där skärmtiden inte konkurrerar ut andra viktiga behov?
I denna inspirerande och forskningsbaserade föreläsning får du konkreta tips på hur våra levnadsvanor kan stärka det psykiska måendet och vad du som vuxen kan göra för att vägleda unga i din närhet.
Sissela Bergman Nutley har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling, formbarhet och hur hjärnan påverkas av vår livsstil. Hon är vetenskapligt ansvarig för skolprogrammet Det syns inte.
Föreläsningen väder sig till beslutsfattare och verksamhetsföreträdare från Hälso- och sjukvården, socialtjänst, skola och civilsamhälle. Föreläsningen är kostnadsfri och kan ses i efterhand fram till den 31 maj 2025.
Visste du att man kan påverka hur man mår genom att välja vad man lägger sin tid på? Precis som det finns en tallriksmodell för maten, finns det en mental tallriksmodell som beskriver hjärnans grundläggande behov.
Vad ingår i den – och hur kan vi hitta balans? Hur kan vi stötta unga att skapa en vardag där skärmtiden inte konkurrerar ut andra viktiga behov?
I denna inspirerande och forskningsbaserade föreläsning får du konkreta tips på hur våra levnadsvanor kan stärka det psykiska måendet och vad du som vuxen kan göra för att vägleda unga i din närhet.
Sissela Bergman Nutley har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling, formbarhet och hur hjärnan påverkas av vår livsstil. Hon är vetenskapligt ansvarig för skolprogrammet Det syns inte.
Föreläsningen vänder sig till unga norrbottningar 16+, föräldrar/anhöriga och andra viktiga vuxna som möter barn och unga i Norrbotten.
Föreläsningen är kostnadsfri och kan ses i efterhand fram till den 31 maj 2025.
Föreläsare: Ella Kellnor, verksamhetsledare Frisk och Fri Västerbotten
Datum: 23 oktober 2025
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt (länk skickas ut efter anmälan)
Inspelning: Föreläsningen spelas in. För att få tillgång till föreläsningen i efterhand anmäler du dig via anmälningslänken.
Föreläsningen riktar sig i första hand till dig som möter barn och unga inom:
Även andra intresserade är varmt välkomna!
Syftet med föreläsningen är att öka tryggheten för dig som samtalar med barn och unga om goda matvanor, så att du känner dig bekväm att lyfta frågor om ätstörningsproblematik på ett respektfullt och tryggt sätt.
Föreläsningen fokuserar på prevention, tidig upptäckt och bemötande av ätstörningsproblematik.
Varmt välkommen till en inspirerande och viktig föreläsning med Frisk och Fri!
Föreläsningen anordnas i samarbete mellan de fyra norra sjukvårdsregionerna.
Vid frågor kontakta: cecilia.brannstrom@regionvasterbotten.se
Om man är ung och tycker att livet känns jobbigt så finns det flera ställen att vända sig till. Det finns många stödgrupper och organisationer som är bra att prata med. Du kan också vända dig till sjukvården och socialtjänsten. Personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst har tystnadsplikt. Du som är ung kan välja mellan flera olika vägar att få hjälp.
På alla skolor, från lågstadiet till gymnasiet, har man tillgång till elevhälsa. De som arbetar där är skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Alla skolor måste erbjuda sina elever elevhälsa. Ofta har skolsköterskan ett mottagningsrum på skolan dit man kan vända sig. Du kan också vända dig till lärare, skolans rektor eller skolans webbplats för hjälp med att komma i kontakt med elevhälsan.
Socialtjänsten i kommunen kan ge stöd till personer och familjer med problem, som att man behandlas illa, inte kan ta hand om sig själv, blir slagen eller inte har pengar för att överleva. Av socialtjänsten kan man också få råd om man är orolig över att någon annan inte mår bra eller har det svårt.
Alla kan må dåligt ibland. Det är faktiskt mer vanligt än ovanligt att man ibland känner sig lite ledsen, orolig, ensam, stressad - att det känns jobbigt. Det finns en hel del du kan göra själv för att må bättre. Som att sova tillräckligt, äta bra, träna och i övrigt ta hand om din kropp. Det kan också hjälpa att dela sina tankar med en vän, men ibland räcker inget av det. Då är det bra att vända sig till någon professionell. Här har vi samlat några olika verksamheter med olika specialområden som kan erbjuda stöd och hjälp i en situation som du har svårt att hantera själv. Tveka inte att ta kontakt med oss!
Snabb hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, jourhavande präst eller giftinformation. Om det är akut fara för dig eller någon du känner, ring nödnumret 112.
Det finns ett ömsesidigt samband mellan ditt mående och lärande. Du kan kontakta elevhälsan på din skola om du till exempel vill prata med en skolsköterska eller skolkurator.
Du kan fråga en vuxen i skolan eller hitta kontaktuppgifter på din kommuns hemsida.
På UMO.se, Ungdomsmottagningen på nätet, är en webbplats med information om sex, hälsa och relationer. Där kan du få tips och råd om vad du kan göra för att må bättre. Här hittar du även kontaktuppgifter till ungdomsmottagningarna i Norrbotten. En del av innehållet på UMO.se finns även på webbplatsen Youmo.se och är översatt på flera språk.
Studenthälsan vid Luleå tekniska universitet (LTU) har som uppdrag att befrämja studenters fysiska och psykiska hälsa. Om du som student har funderingar kring din hälsa och ditt välbefinnande, både fysiskt och psykiskt, är du välkommen att kontakta studenthälsan.
Det kan handla om oro över din hälsa, stress i studierna, ångest, nedstämdhet eller annat som du vill prata med någon om. Det kan även handla om funderingar kring din egen/annans alkoholkonsumtion, frågor om droger, könssjukdomar, träningsprogram. Om du är student och vill ha kontakt kan du besöka vår hemsida där du hittar kontaktuppgifter samt råd och stöd.
Rädda Barnens Stödlinje på flera språk riktar sig till barn, unga och föräldrar som flytt till Sverige. Linjen nås på 0200–77 88 20 alla dagar i veckan kl. 15:00-18:00. Stödlinjen erbjuder anonymt och kostnadsfritt samtalsstöd på arabiska, dari, pashto, somaliska, tigrinja, svenska och engelska.
Rädda Barnens stödchatt Kärleken är fri – stödchatt är till för dig som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Du är helt anonym och kan ställa frågor om till exempel bortgifte, kärlek, förtryck och psykisk ohälsa.
Stödchatten finns där du också kan läsa själv om vilka rättigheter du har och hur du kan få hjälp.
Bris, Barnens rätt i samhället, ger stöd till barn via telefon, chatt, mejl och i gruppstöd, och har öppet varje dag året runt. På Bris arbetar utbildade kuratorer med stor erfarenhet av att lyssna på och stötta barn.
Du som kontaktar Bris är alltid anonym om du väljer det. Det är gratis och samtalet syns inte på telefonräkningen.
På Tjejzonen kan du som identifierar dig som tjej mellan 10-25 år prata med en Storasyster som lyssnar och stöttar. Du kan samtala om det som känns viktigt för dig och fråga vad du vill.
Du får vara anonym och kan chatta i våra chatter söndag till torsdag eller få en egen Storasyster.
På Tjejjouren.se hittar du alla jourer som vänder sig till dig som är tjej, transperson eller ungdom och behöver någon som lyssnar.
Med jourerna kan du chatta, mejla och prata i telefon. Har du varit med om ett brott kan de hjälpa dig att anmäla om du vill det. Du kan prata om vad du vill, inget är för stort och inget är för litet, och du kan vara helt anonym.
Är du tjej och behöver någon att prata med? Vi vänder oss till alla som identifierar sig som tjejer. Vi finns här för dig oavsett vad det handlar om, stort som litet. Du kan prata om vad du vill. Vi finns för att lyssna på dig!
Du har alltid rätt att vara anonym och vi har tystnadsplikt.
Under Kevlaret är en stödjande verksamhet av, och för, killar. Onsdagar och söndagar är vår stödchatt öppen mellan kl. 20:00-22:00 och du kan vara helt anonym.
Det finns ingenting som man inte kan prata om!
Alla behöver prata ibland! På Killfrågor.se kan du mellan 10 och 20 år chatta anonymt om vad du vill. Vi som finns här och lyssnar på dig är vuxna, utbildade volontärer. Öppettider hittar du på sajten.
Har du förlorat någon i suicid? Behöver du kanske någon att prata med? Vi erbjuder efterlevandestöd i form av samtalsträffar.
Frisk & Fri är en ideell förening som erbjuder stöd för personer med ätstörningar och deras närstående. De erbjuder bland annat telefonstöd för både drabbade och närstående samt möjlighet att chatta med personer som tidigare varit drabbade eller varit närstående till någon med en ätstörning.
Tilia finns här för dig som är ung med psykisk ohälsa. Du kan söka dig till oss oavsett könsidentitet eller var du befinner dig i landet.
Vi som stöttar är volontärer som själva gått igenom det du gör nu. Vi har läger, en chatt som är öppen varje kväll, driver Tiliapodden och mycket mer. Du är inte ensam!
E-post: stod@foreningentilia.se
Ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.
Telefon: 08 50 162 940
Telefontid: måndag, tisdag och torsdag, kl. 13:00-15:00.
Här finns information om vad som är brottsligt, hur man kan känna om man varit med om brott och var man kan få hjälp. Här finns också information om vad som händer om man anmäler eller om det blir rättegång.
Här får du veta allt om vad soc kan hjälpa dig med, när det är jobbigt hemma, när du gör saker som inte är bra för dig, om du är ny i Sverige och mycket mer.
Brottsofferjouren Luleå har som sin huvudsakliga uppgift att ge samtalsstöd och praktisk rådgivning till dig som utsatts för brott, bevittnat brott eller är anhörig till brottsoffer eller misstänkt.
Telefon: 0920-104 13
E-post: info@lulea.boj.se
Kroppen ska vara en källa till glädje. Det är utgångspunkten för Dans för hälsa, som är en forskningsbaserad metod för att främja psykisk hälsa hos unga. Metoden har testats i flera kommuner med goda resultat.
Det hela började med en studie från Örebro där flickor utövade dans två gånger i veckan efter skoltid. Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje och inte prestation. Syftet var ett utvärdera hälsoeffekten och kostnadseffektiveten i att komplettera skolhälsovård med dans för flickor med återkommande psykosomatiska besvär och/eller upplevd stress eller nedstämdhet.
Analyser visar att de flickor som deltog förbättrade den självskattade hälsan mer än kontrollgruppen. Resultaten visar även stärkt självtillit, minskade kroppsliga besvär, minskad trötthet och minskad användning av smärtstillande medel. Analysen visade också tydliga hälsoekonomiska vinster genom minskat antal besök inom skolhälsovård och ökad livskvalité.
Dans för hälsa i Norrbotten genomförs i nära samverkan mellan kulturskola och skola/elevhälsa inom flera olika kommuner.
Satsningen drivs av danskonsulenten vid Region Norrbotten i samverkan med regional strateg för kultur & hälsa, Folkhälsocentrum och kulturskolesamordnaren.
Marie Tuvesson
Regional samordnare
Dans för hälsa Norrbotten
E-post: marie.tuvesson@norrbotten.se
Det finns en nollvision för självmord i länet och alla behövs om vi ska lyckas. Varje människa kan göra livet lättare för en annan. Tabun, myter och stigma kring psykisk ohälsa måste minska och vi måste börja prata om självmord med varandra och med suicidnära personer.
Två tredjedelar av de som avlider till följd av suicid i Sverige är pojkar och män, gruppen äldre män är överrepresenterade. Av de som vårdas på sjukhus för självmordsförsök är majoriteten flickor och kvinnor, här är gruppen 10-29 år är överrepresenterade. Suicidförsök är vanligare bland unga som identifierar sig som homosexuell, bisexuell, trans- eller queerperson jämfört med de som identifierar sig som heterosexuell eller cis-person i samma åldersgrupp. Andra riskfaktorer för suicid är bl.a. psykisk ohälsa, trauma och missbruk.
Suicidtalen har minskat i Sverige sedan mitten av 1980-talet i alla åldersgrupper förutom gruppen unga. Enligt NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) kan en ökning av antalet självmord med knappt en procent i gruppen 15-24 år konstateras.
Här finns en öppen föreläsning som handlar om några viktiga områden man kan se över för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa. Föreläsningen ger tips och råd kring sömn, mat, fysisk aktivitet och stresshantering.
Du måste vara inloggad på 1177.se och minst 13 år för att kunna ta del av utbildningen. Länken leder till en inloggningssida där du kan logga in med BankID eller Freja+.
När du loggat in kommer du vidare till sidan för föreläsningen.