Att ha svårt att koncentrera sig eller styra sina impulser ibland är vanligt. Särskilt om du känner dig stressad, orolig eller har sovit dåligt.
Att ha koncentrationsproblem och andra svårigheter kan vara väldigt jobbigt och göra det svårare att klara av olika saker i vardagen. Du kanske tycker det är jobbigt i skolan eller ofta känner dig stressad och rastlös.
Det kan också kännas jobbigt att leva upp till alla krav och förväntningar. Kom ihåg att du alltid har rätt att få hjälp och stöd, oavsett om du har en diagnos eller inte.
Det finns flera saker du kan göra om du har svårt att koncentrera dig eller är impulsiv och känner starka känslor. Men det är också viktigt att du pratar med dina närstående och ber om hjälp, både hemma och i skolan.
Fundera först över vad du brukar tycka är svårt och varför det är så. Det blir enklare att må bra om du och personer i din närhet vet vilka svårigheter du har och vad de kan bero på. Då kan ni tillsammans börja förändra och göra saker för att vardagen ska fungera bättre.
Oavsett vilka problem och svårigheter du har är det viktigt att du tar hand om dig själv och försöker att ha rutiner i vardagen. Ibland kanske det känns jobbigt och svårt att göra allt du "borde" för att må bra. Då kan det hjälpa att försöka fokusera på en sak i taget, till exempel att ta en promenad varje dag.
Hur du mår och fungerar psykiskt syns inte utåt och ibland kanske det är svårt för andra att förstå dig. Därför kan det vara bra att prata om hur du mår och berätta för andra om hur du fungerar. Det kan göra det enklare att samarbeta med andra, få hjälp och må bättre i olika situationer.
Att stressa mycket påverkar ofta koncentrationen negativt. Det kan kännas svårt när det är mycket som händer men försök att hitta tid för återhämning varje dag. Återhämning kan till exempel vara att ta flera korta pauser när du pluggar, röra på dig en stund eller göra något du gillar. Att göra andningsövningar kan också vara återhämtande och hjälpa dig att må bättre.
Här är fler tips på vad du kan göra:
Fler tips och stöd om du har svårigheter eller adhd (umo.se)
Det är vanligt att tycka skoluppgifter är tråkiga eller svåra ibland. Då kanske du fastnar när du pluggar och har svårt att få gjort det du behöver. Det finns flera saker du kan göra för att bli mer produktiv. Men om du ofta känner dig stressad, skjuter upp saker eller hamnar efter i skolan är det också viktigt att du ber om hjälp.
Det är vanligt att känna prestationsångest och jämföra sig med andra. Mycket i vardagen handlar om hur vi presterar, till exempel i skolan där dina prestationer mäts hela tiden. I sociala medier kan det också vara mycket fokus på prestation, framgång och status.
Kom ihåg att vem du är som person inte bara handlar om dina prestationer. Allt som får dig att skratta, det du tycker är kul att göra, din personlighet och dina relationer är också sånt som gör dig till den just du är.
Det är såklart viktigt att du gör ditt bästa i skolan. Men det är ingen fara om det går dåligt eller bara ”okej” ibland. Du är värdefull och duger som du är även om du har svårt för vissa saker. Ingen kan vara perfekt och att misslyckas är en del av livet. Det är genom våra misstag vi lär oss hur vi kan göra i framtiden.
Att känna starka känslor och vara impulsiv kan både vara härligt och jobbigt. Det kan göra att du ibland känner dig jätteglad och peppad, är social och blir bra på att få roliga saker att hända. Men att inte tänka sig för innan du gör saker kan också få konsekvenser och leda till problem. Att till exempel bli arg och känna att starka känslor tar över kan vara väldigt jobbigt.
Det finns flera saker du kan göra för att få bättre impulskontroll och hantera starka känslor. Ofta är det att du behöver lära känna dig själv och förstå vad du behöver göra när du känner olika känslor.
Om du har svårt att koncentrera dig och styra dina impulser kan mycket i vardagen vara en utmaning. Då är det vanligt att känna jobbiga känslor och tänka negativt om sig själv. Du kanske tänker att det är fel på dig och har låg självkänsla eller dåligt självförtroende. Det är också vanligt att bli arg och frustrerad när saker inte blir som du vill eller tänkt.
Försök att vara snäll mot dig själv och kom ihåg att det inte är fel att du känner som du gör. Påminn dig själv om att du gör så gott du kan. Det är okej att tycka uppgifter är svåra och det är aldrig fel att be om eller behöva hjälp. Ingen är perfekt och ingen går igenom livet utan att misslyckas eller behöva hjälp ibland.
Koncentrationen och hur du mår psykiskt påverkas av många olika saker. Det är inte konstigt om du ibland har svårt att fokusera, känner dig rastlös eller har svårt att kontrollera dina impulser och känslor. Det kan till exempel bero på att du är trött, stressad eller oroar dig över något.
Under puberteten är det också vanligt att ha koncentrationsproblem, sämre impulskontroll och att känna många starka känslor. Vilka vardagsrutiner du har och vad som händer runt omkring påverkar också din koncentration.
Det är vanligt att känna igen sig i beskrivningen av adhd, men det behöver inte betyda att du har en diagnos. Men du kan ändå ha svårigheter i vardagen och behöva hjälp och stöd.
För att få diagnosen adhd behöver de problem och svårigheter du har stämma överens med dessa krav:
Det kan hjälpa mycket att prata med dina närstående och att be om hjälp i skolan när du behöver. Men om du har problem i vardagen och känner igen många tecken och symtom så ska du söka hjälp.
Adhd är en förkortning av Attention (uppmärksamhet) Deficit (brist) Hyperactivity (överaktivitet) Disorder (störning) och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas ofta som NPF.
Att ha adhd innebär att vissa delar av hjärnan fungerar annorlunda än hos personer som inte har adhd. Det är främst delen av hjärnan som styr ens uppmärksamhet, impulser och reaktioner som fungerar annorlunda. Adhd är olika för alla och det varierar hur stora problem olika personer har i vardagen.
Att ha adhd innebär nästan alltid att vara överaktiv och impulsiv. Det kan vara olika saker och märkas på olika sätt.
Det finns olika former av adhd. Add är en form av adhd där överaktivitet saknas och impulsivitet inte märks lika mycket. Om man har add har man problem med koncentration och uppmärksamhet, och det kan vara särskilt svårt att hålla fokus, aktivera sig och komma igång med uppgifter.
Att ha skiftande energi- och aktivitetsnivå är att man ibland har mycket energi och ibland har väldigt lite energi. När man har mycket energi har man lättare för att vara produktiv och få saker gjorda. När man har lite energi och känner sig seg, orkeslös eller utmattad har man svårare för att aktivera sig och komma igång med uppgifter.
Om man har adhd kan det vara svårt att anpassa och kontrollera sin energi- och aktivitetsnivå. Därför kan det vara svårt att leva upp till förväntningar på hur man ska bete sig och prestera i olika situationer. Om energi- och aktivitetsnivån är låg är det till exempel svårt att "rycka upp sig" och få saker gjorda. När energinivån är hög är det svårt att varva ner och ta det lugnt.
Adhd är ofta ärftligt och något man föds med. Det är vanligt att flera i en familj och släkt har adhd. Hur adhd utvecklas och märks under livet hänger också ihop med hur man mår i vardagen och vad man går igenom i livet. Om man har en bra livssituation där man får stöd och hjälp när man behöver så är det lättare att hantera och leva med sin adhd.
Det finns många fördomar och myter om adhd. Hur det är att ha adhd är olika för alla med diagnosen. Att ha adhd är inte bara något dåligt utan det finns också många fördelar. Med rätt hjälp och stöd blir det enklare att må bra, fungera i vardagen och leva ett bra liv där man gör sånt man vill och drömmer om.
Om man har adhd är man ofta bra och duktig på mycket, speciellt sånt man tycker är kul och intressant. Många med adhd är också drivna, modiga och sociala.
När du söker hjälp och påbörjar en kontakt med Bup får du prata med en behandlare (till exempel en sjuksköterska, kurator, psykolog eller läkare). Behandlaren gör en utredning för att förstå och bedöma de svårigheter du har. Ofta räcker det att göra en kort utredning under det första besöket för att ta reda på vilken hjälp du behöver för att må bättre. Om behandlaren behöver mer information om ditt mående görs en längre utredning under flera besök.
Att göra en utredning handlar inte bara om du ska få en diagnos som till exempel adhd eller autism. Det handlar om att utreda och kartlägga hela ditt mående, vilka problem och svårigheter du har och hur mycket de påverkar dig i vardagen. Därför får du svara på frågor, fylla i formulär och ibland genomföra olika tester under en utredning. Behandlaren behöver i de flesta fall också prata med dina vårdnadshavare om hur du mår och fungerar, och i vissa fall med andra närstående som till exempel lärare på din skola.
Med hjälp av utredningen kan behandlaren erbjuda olika typer av hjälp och behandling. Dina lärare kan också behöva ta del av utredningen för att kunna stötta och hjälpa dig på bästa sätt.
Mer om neuropsykiatrisk utredning (1177.se)
Under utredningen undersöker behandlaren vilken typ av psykisk ohälsa och diagnos du har. Varje diagnos har kriterier som du behöver uppfylla för att få just den diagnosen. Att till exempel få en adhd-diagnos kan kännas på olika sätt. Det kan vara skönt att få en förklaring till varför du mår och fungerar som du gör och varför du har svårt för vissa saker. Diagnosen kan också göra att andra förstår dig bättre. Men det kan också kännas jobbigt att få veta att svårigheterna beror på något som inte kommer gå över av sig själv.
Att få en adhd-diagnos kan också innebära begränsningar i ditt liv, som till exempel att du inte kan jobba med vissa saker när du blir äldre. Du kan också behöva läkarintyg för att ta körkort.
Det går att ha flera diagnoser samtidigt. Om du har adhd kan du samtidigt ha en annan NPF-diagnos som till exempel autism eller Tourettes syndrom. Att ha dyslexi är också vanligt och vissa med adhd kan ha problem med motoriken.
Om du har en NPF-diagnos kan du ha psykisk ohälsa som till exempel stress eller sömnproblem. Att känna sig annorlunda kan vara väldigt jobbigt och det är därför är det vanligt att ha dåligt självförtroende och låg självkänsla. Det kan också kännas svårt att leva upp till olika normer, krav och förväntningar.
Kom ihåg att du inte är ensam och att du alltid har rätt att få hjälp om du mår dåligt eller tycker något är svårt. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.
Oavsett vilka problem och svårigheter du har så finns det flera sätt att få hjälp och stöd.
Alla har rätt att få hjälp med att klara skolan när det behövs. Prata med din mentor eller lärare om något känns svårt eller förvirrande. Du kan också kontakta elevhälsan eller be dina närstående att prata med vuxna på skolan.
Om du har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa dig, göra anpassningar i undervisningen eller se till att du får särskilt stöd. Anpassningar i undervisningen kan till exempel vara att du får tydligare instruktioner, hjälp av bildstöd eller textuppläsning. Att få särskilt stöd kan vara att du får hjälp av en speciallärare med de ämnen du har svårt för under en längre tid. Det kan också vara att du får hjälp i en särskild undervisningsgrupp.
Kognitivt stöd är hjälpmedel som hjälper dig att minnas, planera och organisera bättre i vardagen. Vissa kognitiva stöd kan du få i skolan eller genom vården. Det kan till exempel vara bildstöd, scheman, skärmväggar eller hörselkåpor. Kognitivt stöd kan också vara att använda post-it lappar, whiteboardtavla eller anteckningsblock. Andra kognitiva stöd och hjälpmedel kan finnas i mobilen eller på datorn.
Bup erbjuder rådgivning, behandling och utredning för dig som är under 18 år och mår dåligt psykiskt. Både du och dina närstående kan kontakta Bup för att få råd och hjälp när det behövs.
På Bup kan du och dina närstående få hjälp och behandling för både lindrigare och svårare psykisk ohälsa. Lindrigare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du känner mycket stress som inte går över eller att du haft svårt att sova under en längre tid. Svårare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du har svår ångest, ett självskadebeteende eller har stora problem med koncentrationssvårigheter och impulsivitet.
Psykisk ohälsa och svårigheter som Bup kan erbjuda hjälp och behandling för:
När du eller dina närstående kontaktar Bup för att få hjälp sker ofta den första kontakten med Bups digitala mottagning En väg in som tar emot alla nya kontakter med Bup. En väg in startar en utredning, ger dig råd och bokar tid på en mottagning om du behöver mer hjälp och en fortsatt kontakt med Bup.
Om du mår dåligt och känner att du behöver hjälp finns det flera som kan hjälpa dig. Var du kan få hjälp beror på vilka problem och svårigheter som just du har. Det är ofta när hjälpen inte är tillräcklig någon annanstans som du får hjälp och behandling på Bup. Om du till exempel har problem i skolan ska du i första hand prata med din mentor, lärare eller söka hjälp hos elevhälsan. Det finns också andra du kan kontakta för att få råd och stöd. Du kan till exempel söka hjälp hos en ungdomsmottagning eller få hjälp hos din kommun.
Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.
Du har rätt att trivas och må bra i skolan. Hos elevhälsan kan du få hjälp om du till exempel känner dig stressad, blir mobbad eller har svårt att klara av skolan. Både du och dina vårdnadshavare kan kontakta elevhälsan på din skola.
Om du har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa dig och utreda vad du behöver för hjälp och stöd. Du behöver inte ha en diagnos för att du ska få hjälp eller särskilt stöd. Att få särskilt stöd kan till exempel vara att du får hjälp av en speciallärare i ämnen du har svårt för. Det kan också vara att det görs anpassningar i undervisningen, till exempel att du får hjälp av bildstöd, textuppläsning eller andra anpassade läromedel.
Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.
Du som är närstående kan också kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.
Här skriver jag text.